42 195 METER MARATHON I NORD-NORSKT VÄDER

Det hela började redan söndagen innan Stockholm Marathon då jag hade ett fart-pass på programmet
Istället för att ge mej i kast med det såg jag att föreningen som jag ”är uppväxt” i ordnade ett terränglopp
i helt obanad terräng växlat med lite knölig grusväg
Himmetaloppet 8,5 km 1 mil utanför Köping en solig söndag
Klart jag inte kunde låta bli att springa

 

DSC_0218


Ett charmigt bond-lopp som jag hoppas fler springer nästa år
Är det något jag är kär i, så är det kuperat,  obanat och studseli-studs liksom
Visserligen med en varningsklocka om att inte vricka till någon fotled veckan innan ”Maran”
Nu springer jag mestadels terräng och har lubbat mycket i fjällterräng sista sju åren, så jag känner mej
hyfsat trygg
Men allt kan ju hända
Så även på asfalt
Men det gick bra
Jag kom i mål på 37 minuter och som första dam och trea totalt
GLAD 🙂

 

IMG_0909

 

Sedan blev det fredag och jag började dagen med att besöka mammas grav
Pratade lite med henne och frågade hur man planerar ett asfalts-marathon
Mamma har ju sprungit en del marathon i sina dagar….
Saknar dej mer än mest mamma <3 <3 <3

Fick ett lugn i kroppen och sedan bar det av mot Stockholm i bil
Pasi och jag checkade in på Scandic Park och gav oss ut på en kvällsjogg ut mot Gärdet
Drog några stegringslopp och tyckte väl inte att jag hade grymt pigga ben
Men så brukar det ju vara kvällen innan
Nummerlappen hämtades ut snabbt för att sedan gå till hotellet och trycka på OFF
Är allergisk mot att hänga på mässor eller var i stora folksamlingar dagen innan tävling
Eller ännu värre, på tävlingsdagen
Vill helst vara för mej själv, ensamvarg som jag är

 

IMG_20150529_173831 kopia

 

Sedan blev det morron och jag vinkade av Pasi som skulle till Uppsala för att jobba
Hade alltså ingen som langade denna dag
Visst, det finns en uppsjö med vätskekontroller
Men när man som jag har en mage som är känslig (Ulcerös Colit) så vill man ha det man är van med
Det gick inte idag, och att träna tuffa pass med den sportdrycken som serverades har jag inte gjort speciellt mycket
Vitargo är jag van med och Maxim serverades!
Lätt oroad för hur det skulle arta sig under loppet så kände jag ändå ett LUGN i hela kroppen hela förmiddagen
Detta trots att jag inte hade någon hjälp efter banan
Gick en morron-prommis i Humlegården och kände bara plötsligt att kroppen var där
Lätt, pigg och sprättig

 

IMG_20150530_084128 2 kopia

 

Åt endast min glutenfria havregrynsgröt med laktosfri mjölk och äppelmos till frukost
Hann med ytterligare en miniportion gröt innan jag gick bort till starten
Joggade runt lite lätt i fållan innan jag gick o ställde mej längst fram i min startgrupp C
Var upp-seedad dit på min tid 2.19 på 30 km Lidingölopp i höstas
Frågade snabbt en farthållare med en ballong med tiden 3.15 på, vilken fart han tänkte gå ut i
Fick svaret 3.35 ca….
Okey tänkte jag och när starten gick kikade jag lite lätt var jag hade honom
Vi följdes åt ca 1 km innan jag kände att jag hade en helt annan fart i kroppen
Och som jag bestämt mej för, så gick jag enbart på min känsla och lät kroppen styra
Det kändes lätt och pulsen märkte jag inte av
Pulsen är jag för övrigt helt ointresserad av
Jag tränar aldrig med pulsklocka och har ingen aning om min maxpuls
Men jag känner när den slår fort o när den slår sakta o jag känner min kropp 🙂
Jag har fullt upp med den GPS-klockan jag har, att få fram tid och sträcka på displayen
Det är typ det jag bryr mej om
Så det rullade på och jag passerade 5 km på 21.42
Jahaja, planen var 22.30 eller 23, eftersom jag var orolig för att gå ut för hårt
Tanken hann åka igenom huvet, att det kanske gick lite fort….
Men, hann också tänka att ”jag kan ju inte springa och bromsa”
Så jag fortsatte och låg före tidsschemat hela tiden

Startade med en liten flaska vatten på ryggen och 2 Vitargo Gel
Drog i mej vattnet efter 6 km och drack sedan vatten i farten på alla kontroller upp till 14 km
Sedan gick jag över till sportdryck och bad till Nangijala att magen skulle stå ut
Tycker det är skönt att slippa fokusera på nåt annat än att just komma in i loppet i början
Så därför lite vatten i fickan
En kille som fanns runt mej stora delar av loppet tittar på mej när vi ger oss ut på Djurgården på andra varvet, och säger: ”Du ser stark ut tjejen”
Svarade snabbt: ”Ja, men gode god, hoppas det håller”!?
Kom in från Djurgården och möttes av en härlig publik på Strandvägen
TACK, för Djurgårds-sträckan var lite halvtrist
Väl inne i stan igen tog jag min första gel vid ca 27 km o fick en kick i skallen nästan direkt som sedan gick ut i benen
Farten höll i sej och jag passerade 30 km på 2.11 höga
JÖSSES tänkte jag, nu är det ju bara 12 km kvar

Regnet ÖSTE ner här och HELA loppet och det var nästan lite komiskt att springa på Västerbron när vinden sög i
Skoj med ett avbrott i allt det platta liksom
Kände liksom igen mej fast detta var MIN FÖRSTA ASFALTS-MARA NÅGONSIN
Det var som i nord-norska Finnmark 🙂
Det blir nog lite jobbigt om man bara tränar i solsken och när det är vindstilla
Då kan ju såna här dagar bli lite tuffa……
Jag kände mer igen vädret från där jag håller till emellanåt
Visst var det lite kyligt att springa i kort-kort, men krampen höll sig borta och jag led inte så vidare värst
Hade höga strumpor, så det var mest knäna som var kalla
Vid 36 km tog jag nästa gel och sprang om 3 tjejer och ett gäng killar på Odengatan
Det är vansinnigt skönt att springa om folk på slutet
Kickade verkligen till på mina gel och är inte beroende av vatten direkt efter heller

Sedan stod det då plötsligt 40 km och hann se 2.58 och nånting på klockan som visades på storskärm
Hann tänka att jag var och nosade UNDER 3.10 om jag tryckte på nu
Vilket jag gjorde
Eller det kändes nog mer som att jag tryckte på, men jag slet nog för att hålla den farten jag hade
Och i mål kom jag!

På tiden 3.08.22 och placering 50 bland damer 🙂
GLAD?
JAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA 🙂
Fick folie runt mej, tryckte i mej 2 korv o bröd o en öl och gick huttrandes och skallrandes tänder till hotellet
Väl där fick jag till slut till en selfie eftersom Pasi inte trillade in på hotellet förrän sent på kvällen från jobb

 

11393297_10153408629762059_7428701599585070332_o

 

Summa summarum då!?
Jag är tokigt nöjd och stolt
Placering 50 av damerna på Stockholm Marathon första gången jag springer och 32:a svensk dam
GLAD 🙂

Min energiplan fungerade klockrent!
Vatten, sportdryck och gel
Jag hade inga riktiga svackor nånstans under loppet
Är oerhört tacksam att kroppen håller för den träning jag bedriver
Att jag numera har förstånd att VILA när kroppen signalerar vila samt att lyssna på när kroppen signalerar att den har ont, om den har ont

TACK till min älskling Pasi som lägger upp mina program
TACK TACK TACK <3
Stort tack även till Fredrik Zillén som gav mig de rätta nycklarna till att utveckla min teknik, vilken jag fortsatt jobbar med,
Sveriges bästa löpteknik-coach utan tvekan!
TACK till Er som hejade på mej efter banan
Direkt efter mål kom en kille fram, som legat runt mej stora delar av loppet, men som jag sprang ifrån på slutet, fram och sa:
”Härligt jämt tempo du höll tjejen, Du gör under 3 timmar om du lubbar Berlin…”
Ja, det är väl målet
Men inte i Berlin….
Fast nu befinner jag mej på Rhodos
Tidigt i söndags morse boardade  jag och Pasi ett plan som styrde dit
Vi har det mer än okey 🙂