ETT BRUTET MARATHON OCH LITE SOLSKEN PÅ DET

Det är ett otal gånger jag satt mej ner för att skriva ett blogginlägg
Men oftast har det tagit stopp när jag kommit några rader
Jag tycker om att  skriva
Jag är en skrivare
Pennans framfart har jag alltid fått hejda mer än tvinga igång
Men saker kommer emellan
Skriv-energin har ned-prioriterats eller hämmats
Hämmats eller lagts på andra viktiga eller oviktiga ting
En hel sommar har nästan gått sedan sist
Det känns som att det är dags….

Stockholm Marathon gick inget vidare i år
Om jag väljer att vara klok i efterhand skulle jag aldrig ens stått på startlinjen
Men när man verkligen vill något, så gör man det hellre än att avstå
För att göra en lång historia kort så var det magen som krånglade
Redan vid 8 km började den leva sitt egna lilla liv
Och vid 27 km efter totalt 4 toastopp tog jag det tunga beslutet att kliva av banan
Helt tom på energi
Jag vet mycket väl att min mage kan bete sig busigt
Desto mer busigt på grund av min Ulcerös Colit
Även om jag inte har ett skov, så kan den precis liksom friska magar rasa
Jag vet om att den är mer känslig än magar friska från kroniska sjukdomar och att detta kan ske
Det är bara så förbannat trist när det sker på ett lopp

 

IMG_1293

 

Det är vansinnigt tungt och vidrigt att bryta ett lopp och det ska mycket till innan jag gör det
Ni vet när dom där tankarna om att kliva av loppet börjar komma och gå i huvudet
Det görs otaliga försök till att jobba bort dom samtidigt som man inser att dom pratar klarspråk
Gång på gång, om och om igen…
Just där, så är det ett beslut som ska tas, där man hela tiden pratar med sej själv
Försöker övertyga sej om att fortsätta, samtidigt som man försöker vara klok och prata förstånd om att inte stressa kroppen när den är tom på fel sätt
Ett beslut man vill slippa ta
För i samma stund som jag rev av mej nummerlappen så ångrade jag mej
Försökte fippla på mej den igen
Nej, lägg av Åsa!
Jo, kom igen nu Åsa!
Nej!
Jo!
Tills tårarna trillade ohämmat längs kinderna
Och jag klev över avspärrningen och var ute av banan
Sedan minns jag inte så mycket mer än att jag huttrandes och totalt slut klev in på hotellet 5 km bort för en dusch

 

13315455_10154267094482059_5420176200749168164_n

 

Allt tid jag lagt ner i vår
Förberett mej exemplariskt och ätit precis som jag alltid gör innan långa lopp
Behöver jag säga att jag var ledsen
Många av er förstår känslan
En del inte
Det. Blir. Tungt. Efteråt. Och. Ett. Brutet. Lopp. Sitter. Kvar. Mentalt
I alla fall i mej
I detta fall hade jag inget annat val
Jag kände att min mage inte var med mej redan i början av veckan innan loppet
Den bråkade lite
Men trodde väl ändå att den skulle ge upp
Det gjorde den inte
Kroppen var öm och stel hela veckan, men jag letade positiva känslor och inspirerande bilder
Och därför ställde jag mej på startlinjen
Det är ingen hemlighet att planen var att springa fortare än 3.08.22 som jag kom i mål på år 2015
På mitt livs första Marathon
Bild därifrån nedan…

 

307415_199401613_XLarge

 

Men det fanns en betydelsefull skillnad mellan mina lopp 2015 och 2016
JAG vet om den, och det räcker så
Detta om detta

Jag valde att bryta ihop i 1 1/2 dag efter detta brutna lopp och sedan fick det vara nog
Pratade med mej själv och kom efter hand fram till både det ena och det andra

Men det finns en stopp-tid på att vara nere för sånt här, och tårar torkar fort i Rhodos-hetta, dit jag åkte tidigt dagen efter
Tog ytterligare några vändor med mej själv och kröp till slut gråt-svullen ut i en solstol vid poolen

 

13344592_10154269454327059_6777740731733638112_n

 

Sen fick det vara nog!
Typ: ”Skärp dej Åsa, Du är en vuxen 44-årig kvinna och det är inte OS Du ska vinna”!
Det kommer fler lopp inom både löpning, cykel, skidor och simning
Men det spelar ingen roll, för det gör ont ändå
Jag lägger ner rätt mycket tid på det här, för att jag älskar det
Då är jag inte vidare förtjust i att det strular
Tänk er att planera en semester i ett år och sedan kommer Ni inte iväg, för resan ställs in dagen innan avfärd
Färdigt med det!

Rhodos är fantastiskt
Jag är verkligen kär i den ön!
Började med att köpa mej ett par nya skor, så jag hittade tillbaka till ”rätt känsla” liksom…

 

13466143_10154289888347059_3695114264395900282_n

 

Mer om denna resa alldeles strax….